Du mådde sådär, sa du, men jag vet att du bara sa så för att inte såra mig. Tack. Tack för att du fortfarande tänker på mig. Det känns skönt att veta att du lever i alla fall, och att jag ska få bekräfta det i verkligheten.

 

Ska sätta på mig lite kläder och sedan skriva klart min biologiinlämning, eller först ska jag nog kolla på avsnitten jag har missat på Top Model. Äntligen känns det som om jag faktiskt kan andas igen. Blivit så blind på sistone och knappt vetat vad som är rätt och fel, men vi får se hur det går, om det var ett misstag eller om det var ett bra val.