June sov över igår, höll om mig i min mest sårbara stund och vägrade lämna mig. Det kändes skönt, morgonen var en pina, men som sagt, alla morgonar är så. Idag är en ny dag, nya möjligheter, nya leenden. Ska iväg efter skolan och köpa startpaketet och äntligen börja med körkortet, med Julia. Sedan vet jag inte vad som händer mer idag, kommer antagligen sätta mig på ett fik och försöka göra klart massa inlämningar som jag har trängt bort under de senaste dagarna. Det är dags och vara stark, bygga upp muren som jag lät rasa. Idag är dag 1. Puss.