#241
Okej, en liten uppdatering på slutet av sommarlovet och de första dagarna i skolan. Skolan är väl som vanligt, ett rent helvete, men trean är ganska soft eftersom man inte har så mycket lektioner. Igår fick jag ett dampryck och powerwalkade till stan, träffade A.G ett tag och några till, sen sprang jag hela vägen hem för att jag inte ville bli våldtagen. Haha, klandra mig ej, det finns typ inga ljus på vägen hem och hela vägen är täckt med träd.
Har legat i en trygg famn några nätter de senaste veckorna, men det blir väl inget mer med det nu när han ska flytta 32 mil härifrån. Så på fredag ska jag ut med mina tjejer och ta på mig det finaste jag har i garderoben och ha jäääävligt kul (hoppas jag).
Allt flyter typ äntligen på, love it. Planerar på att tatuera mig igen och boka en resa utomlands, för nu längtar jag verkligen bort härifrån!!
#239
Love them so hard
#238
Oj oj vad jag har levt i himlen den senaste veckan. Har fått träffa min finaste soulie i Forshedaoch hade en riktigt bra utgång i onsdags med henne och hennes tjejer, på Harrys. Sen på torsdagen åkte jag hem till Falkenberg igen och drog ut på Bratt med mina tjejer, och det var också en riktig blast.
Dagarna blir lättare och lättare att ta tag i ju mer tiden går, äntligen börjar mitt liv och mina rutiner falla på plats igen och det är jag mer än tacksam över. Och jag har ännu mer tacksam över att du tog bort mig från den enda sociala medien som jag hade kvar dig på, för du bevisade för mig en gång för alla varför du inte platsar i mitt liv. Jag kanske inte är lycklig hela tiden, dag in och dag ut, men jag är fan påväg alltså.
Snart börjar skolan igen och då är det snabba puckar som gäller, har redan börjat planera lite med Twinie om projektarbetet som vi ska göra tillsammans, och jag tror faktiskt att det kommer bli riktigt bra.
Var dag blir jag bara mer och mer tacksam för de människor jag har i mitt liv, hur de bygger upp mig och hur de gör mig så stark så att jag känner mig helt oövervinnerlig. Höjdpunkten med sommarlovet måste nog ha varit att vara singel, för oj vad jag hade missat annars. Nya läppar, nya flörter, nytt nytt nytt. Och visst gör det ont ibland när man tänker tillbaka, men jag känner inte att jag vill kolla bak längre, för det är inte det hållet jag ska. Det finns ingenstans jag kan gå förutom fram.
Puss puss.
#237
Gudskelov vad detta lov har gått fort. Ytterst många utekvällar, jobbdagar och massa träffar med mina finaste. Haft det riktigt bra detta lovet trots att du har hemsökt mig lite i tankarna. Nu kanske jag är kär och glad igen, men ännu en gång i helt fel person, men jag har bestämt mig att ingen någonsin kommer få den makten att såra mig som du gjorde. Haha, för fan för dig säger jag bara.
#238 - Ingenting utan er.
Började storböla när jag efter en månad loggar in igen och möts av dessa kommentarer.
Jag sitter här och läser de texter jag skrev för ett par månader sen och det vrider och vänder fortfarande i mitt hjärta, inte för att jag inte mår bra nu, utan för att någon person har kunnat förstöra mig så mycket. Jag, den som knappt får känslor för människor. Det är konstigt när man alltid levt efter att släppa in så lite människor som möjligt, och sett sin omgivning krossas av kärlek, det är klart man avstår. Och när man väl vill ge det en chans så krossas man själv. Fyfan. Att någon person kunde krossa mig så mycket att jag dag in och dag ut satt hemma och skrev ut alla trasiga känslor, till att få skrivkramp och inte kunna skriva något alls. Idag är första gången på länge jag fäller tårar igen, men inte för att jag är ledsen, utan för att jag blir så glad av mina texter betyder något, att något jag har skrivit har betytt något för någon annan, att någon kan känna igen sig i mina texter.
Jag andades genom smärtan, jag drog min kropp ur sängen varenda dag, jag krigade för jag vägrade ge upp. Jag kan ge upp på vad som helst, men aldrig kommer jag ge upp på mig själv. Om fem dagar har det gått fyra månader sen vi avslutade allting, fyra månader och jag är fortfarande rädd att se ditt namn eller bilder på dig. Det är det som händer när man låter någon annan ha makten över sitt hjärta,
Nu har jag makten, det är jag som bestämmer vad som händer härnäst.
#237
Haha, detta summerar väl i princip de dagarna som har gått av sommarlovet. Om 11 dagar fyller jag år och om 4 dagar åker jag till Bråvalla och röjer. Japp, mina dagar består inte av så mycket äventyr. Jag dricker så att blodet byts ut mot alkohol, sen somnar jag med hopp om att inte drömma om dig. Det går ju inte riktigt alltid som planerat, men men man kan väl inte begära för mycket.
Jag gillar inte kärlek, as a matter of fact så hatar jag faktiskt det.
#235
Nej, jag har inte dött. Vill endast meddela att jag återkommer när jag druckit tom min vinflaska, släppt en bok, hittat meningen med livet, hittat killen som kan göra mig glad och inte såra mig som alla andra förbannade människor, och sist men inte minst så återkommer jag när jag har hittat mig själv, för den tjejen tappade jag bort någonstans åt helvetet. Puss.
#230
Igår var det Valborg. På förfesten hällde jag i mig 7 glas vin. Sedan vinglade vi iväg till krogen vid elva tiden, försökte fixa stämpel men drog istället hem till den dära killen som jag hade hört så mycket om. Hällde i mig ännu mer alkohol, följt av tusen toabesök. Efter midnatt stack vi in på krogen. Dansade så att svetten rann. Vi viftade höfterna åt alla håll och sjöng med i alla låtar vi kunde.
Min närmsta log och skrattade. Jag var glad, för en gång skull var jag också glad. Du hade försvunnit ur mina tankar. Men alla som försökte närma sig viftade jag bort. Kommer aldrig tillåta någon komma nära mig igen. Aldrig.
Sedan efter alla kramar hit och dit vinglade vi hemåt. Jag klättrade över ett staket, ramlade med ansiktet före och spräckte läppen. Tror inte jag har skrattat så mycket som igår. Vi väntade i cirka 40 min på skjuts hem, efter en timme var vi hemma i sängen. Typ vid halv fem på morgonen var vi alltså hemma och vi däckade direkt.
Klockan 7 var jag uppe och bryggde kaffe, för idag fyller mor min år. Sedan somnade jag igen.
#229
Hade en underbar dag med N igår. Vi färgade bland annat mitt hår, eller i alla fall halva, det blev en aning ljusare men man ser nog inte så mycket skillnad. Vi kollade på premiären av "Ex on The Beach", älskart. Och sedan började natten, tror jag vällte ner båda N's dator och något glas, inte härliga drömmar man har nuförtiden. Sedan när jag väl vaknade var jag fast besluten över att skriva till dig, men det gjorde jag inte. Vet inte ens vad det skulle tjäna till, det är ju inte du som sitter med alla dessa känslor, dina har ju försvunnit.
#226
Senaste bilderna på instagram (typ).
Igår var Saj och A.G här hos mig, jag bjöd på vin, vi bakade cupcakes, kollade på fyra filmer varav en var skräck, och sedan rörde vi ihop lite cookie dough vid midnatt. Sedan somnade vi vid tre på morgonen.
Idag så invigde jag mina nya skor som jag efter ett bra tag velande tog tummen ur röven och köpte dem. Har verkligen behövt tänka efter de föregående månaderna vad jag spenderade pengarna på för mestadels lade jag ner pengar på att sitta i tåg, men inte längre.
Kollade på dansuppvisning där mina nära och kära var med, och sedan så gick jag och käkade med Oskar och A.G. Efter det åkte jag hem och grillade med familjen i typ en halvtimme innan jag cyklade in till stan och umgicks med mina fina vänner ute i solen.
Nu är jag hemma och väntar på att Saj, ska nog ta en liten powernap innan hon kommer. Puss.
#223
/Bild från gårdagen./ Ganska så tragglig morgon, skulle vaknat klockan 6, vaknade klockan 7 av en mardröm. Dom verkar inte riktigt försvinna, men det är bara att traggla sig igenom. Förövrigt har min lönechef dragit 30% skatt på min lön för att jag inte lämnat in ett papper att jag är under arton.. (VARFÖR?!) Mitt hjärta sjönk lite till botten men det är halvt okej för jag har fortfarande råd att köpa mina efterlängtade skor, på måndag springer jag milen (!) Dock skall man tydligen inte springa i nya skor så jag får antagligen och rota upp mina gamla skor som jag har ingen aning om vart tusan dom är..
Ikväll blir en bra kväll, filmmys och sleep over med Saj.
#221
Musiken dunkar i rummet, känns hela skönt att basen gör så att hela stället vibrerar. Väntar bara på att mina föräldrar ska komma upp och skälla på mig, men det kommer troligtvis inte hända för de vet precis vad jag går igenom, och det respekterar det.
Lunchade med Saj & Georgina på SiSi, efter mer än en timme, mätta och belåtna, åkte jag och Saj hem till mig, det tog en kvart och sen däckade vi i sängen. Vi vaknade efter två timmar och då skulle hon hem. Automatiskt hällde jag upp ett glas vin och satt och åt med familjen. Börjar sakta men säkert återgå till matrutinerna igen.
Finns så mycket som jag hade velat säga, men jag antar att det du inte vet har du inget ont av.
#218
Vi var på studiebesök idag i falkenbergs fina kyrka. Det som fångade min uppmärksamhet var när prästen berättade om det lilla rummet man kom in i direkt efter portarna, det såkallade "vapenrummet." Förr i tiden hade folk på sig vapen hela tiden och när man kom in i det rummet var man tvungen att lägga ner alla vapen för själva kyrkan är helig och där ska inga krig ske. Men nuförtiden talade prästen om att man lägger ner alla vapen man har inombords, all stress, all problem, all sorg, innan man går in.
Jag stod där, tillsammans med alla mina klasskompisar. Och släppte allting, släppte sorg, släppte smärta, innan vi gick in i den stora kyrkan. Nej, jag är inte kristen, men jag tror inte det är det som är grejen. Det är ett så himla fint budskap, att släppa allting innan man går in, och sedan när man går ut igen väljer man om man vill ta på sig smärtan igen, och jag tror ingen hade valt att göra det.
Dagen har varit utmattande. Intervention mot en av mina närmsta tog alldeles för mycket krafter, hatar problem. Efter studiebesöket mötte jag upp Nathalie, Matilda och A.G på PåG, vi satt där ett bra tag och spelade kort innan vi bestämde oss för att gå och prova kläder. Nästan lite för kul hade vi, testade massa kläder och stod och posade framför spegeln, jag har saknat att skratta så mycket som jag gjorde idag. Och eftersom att jag har strejkat över att äta så hade jag extra pengar i plånboken och därför fick jag även hem en svart långklänning, love it.
Innan jag avslutar inlägget vill jag gärna att ni kollar in på denna länken: http://dagsatttala.wordpress.com/ - Det är dags att tala, dags att göra skillnad, inte imorgon, inte nästa vecka, DET ÄR DAGS NU!
Jag fick se en ny bild på dig idag, du såg lycklig ut. Jag hoppas du är lycklig.
#217
Jag fyllde ett glas vin när jag kom hem, lade mig i badet och satte på min favoritfilm. Det var skönt de 30-40 minuterna jag kunde stanna, jag klunkade vinet och sedan gick jag ut.
Att acceptera och förstå hur mycket man är värd. Jag skrev till en av mina kära idag, följande: "Kärlek är inte svårt, det är så jävla enkelt. Älskar man någon tillräckligt mycket spelar det ingen roll vad som står i vägen. Det är vad jag vill tro i alla fall." Det finns inget fel med att hoppas och tro, inget fel alls, men folk går runt och matar in mig skit som att man inte borde ha höga förhoppningar och att kyrkan är det enda stället man tror på. Men bullshit verkligen. Varför är det fel att hoppas? Tror ni någon kändis här i världen hade lyckats om de inte hade hoppats och trott på sig själva? Jag vill gärna tro att mänskligheten är lite mer än så, mer än smärta och sorg.
Nu börjar alkoholen ta plats i blodet. Nu slocknar jag. Godnatt, mina kära. Ta hand om er.
#214
Ett av korten som Twinie tog idag på mig. Behöver en ride härifrån.
Dagen har varit bra. Vaknade vid 5-6 på morgonen helt självmant, förstår inte riktigt hur det är möjligt men jag hoppas att det går i samma visa när skolan börjar igen. Har som sagt varit ute på en fotorunda med Twinie och vi fick nog till ett par bra bilder. Efter det lade vi oss trötta i sängen och tog en powernap innan jag åkte iväg till jobbet. Det var ytterst stressigt idag, men ändå kul. Kan nog inte klaga på denna dag så mycket, alldeles underbart väder så det inte är sant! Nu ska jag lägga mig och vakna tidigt imorgon. Puss.
#213
Det har varit en alldeles för fin dag. Åt frukost ute med familjen i strålande väder, och fick sedan köpt två fina koftor. Efter det tog jag en fika med A.G och pratade massa BS som vi alltid gör, sedan gick jag hem till Twinie och umgicks lite med henne och hennes pojkvän. Vi bestämde oss för att köra till McDonalds för att äta något, blev ytterst mätt på det jag fick i mig. Efter det satt jag och Twinie i hennes restaurang och det var meningen att hon skulle jobba, men eftersom det var påskafton så fick hon gå tidigare från jobbet, och därmed hann vi precis till att kolla på bio med klassen. "The Amazing Spiderman 2", som förövrigt jag grät till i slutet, himlans bra, ytterst värt att se. Sedan avslutade vi kvällen hemma hos Twinie med ytterst massa UNO i lag, eller kan inte riktigt skriva avslutade i och med att när nästan alla hade gått satte jag och fyra andra oss i bilarna påväg till donken, men det var stängt så vi stack till Max och fick i oss lite kvällskäk.
Nu är jag hemma och väntar på att Twinie ska bosätta sig i min säng. Imorgon blir det att vakna tidigt och förbereda inför att stå framför kameran. Yey. Vi hörs, pusskram.
#212
Andra gången jag tackar nej till ett krök och en filmkväll med den halvcharmiga killen. Vet inte alls vad jag håller på med, men det känns så fel, jag har ingen lust alls. Mina närmsta är så emot att jag ska träffa dig. Jag med för den delen. Men jag vill bekräfta det, att du har gått vidare, att du mår bra. Jag behöver att du mår bra.
För övrigt så studerade jag inte idag, men jag kollade på alla Top Model avsnitt som jag hade missat. Försöker andas och återgå till mitt liv. Imorgon håller klassen i någon myskväll tillsammans, funderar att faktiskt gå på den, men sedan är jag inte så sugen på pizza, eller att sitta i en biosalong i två timmar. Twinie kommer och sover över på kvällen i alla fall, och på söndagmorgon står jag ännu en gång framför kameran, har saknat det för mycket. Bilderna kommer förmodligen upp på antingen min eller >hennes blogg<.
"No measure of time with you will be long enough,
but let's start with forever." - (Breaking Dawn pt. 1)
#211
Du mådde sådär, sa du, men jag vet att du bara sa så för att inte såra mig. Tack. Tack för att du fortfarande tänker på mig. Det känns skönt att veta att du lever i alla fall, och att jag ska få bekräfta det i verkligheten.
Ska sätta på mig lite kläder och sedan skriva klart min biologiinlämning, eller först ska jag nog kolla på avsnitten jag har missat på Top Model. Äntligen känns det som om jag faktiskt kan andas igen. Blivit så blind på sistone och knappt vetat vad som är rätt och fel, men vi får se hur det går, om det var ett misstag eller om det var ett bra val.
#210
Det har varit en utmattande kväll med klumpen i halsen, den sista timmen på jobbet blinkade jag in tårarna och jobbade på. Jag missade ditt samtal, och du skrev att du antagligen inte skulle hinna prata om vi inte snackade just den stunden. Jag tappade hjärtat i knät, slutade tio minuter efter ditt samtal och satt i omklädningsrummet.
När jag väl kom hem tvättade jag bort sminket och hoppade in i de bekvämaste kläderna jag hade. Jag ringde en av mina närmsta, satt och grät i mer än en timme. Hatade mig själv över att jag inte kunde gå vidare. Hatade dig för att det verkade så enkelt för dig, att bara vända blad, att bara glömma. Men mitt välmående har aldrig varit prio ett för mig, det har varit du, och hela min omgivning. Jag ville ringa dig och det enda jag ville fråga var om du mådde bra. Ibland hatar jag mig själv, att jag var tvungen att ha den egenskapen att bry mig så himla mycket om andra. För där satt jag, med hjärtat i knät och frågade fortfarande hur min närmsta mådde. Nu i efterhand så vet jag att du mår bra, du är inte min längre, men jag bryr mig fortfarande, och det kommer jag alltid att göra. Du har inte den tiden att ge mig din dyrbara tid, och antagligen så förtjänar jag väl inte den.
"Fortfarande din."
#209
Jag beslutade mig för att ringa ändå. Jag stod i tvättrummet med hög musik och där och då tog jag bara upp mobilen, knapprade in de 10 siffrorna som är som inristade i hjärnan som det bara går, och sedan ringde jag. För det kände konstigt, att andra skulle säga åt mig att inte ringa, så jag gjorde det som kändes bäst för mig. Du svarade dock inte, men det är okej. Jag lovade mig själv att vara stark, och det är precis det jag försöker vara, stark.
Nu sitter jag redo med jobbkläderna på och hoppas på ett bra jobbpass med mina kollegor. Kanske får jag möta han med de halvcharmiga raggningsreplikerna, kanske det.
