ett stort beslut

//Klicka på bilden för att komma till min nya blogg, eller på länken nedanför//
HALLÅ! Jag har bokstavligen under natten skaffat en blogg på devote, fixat med designen och även skrivit mitt första inlägg där. Det gör på ett sätt ont i mig att säga det eftersom jag har bloggat på blogg.se i snart 8 år, men jag kan ju alltid byta tillbaka igen om jag inte trivs där. Anledningen är att jag behöver en liten förändring och devote är mycket anpassad till texter och är väldigt stilrent.
 
Så numera kommer ni hitta mig på http://entextomdagen.devote.se/
FÖLJ MED NU, stanna inte kvar och ruttna här. Puss puss!!

finns så mycket jag vill säga

Min dröm är att en dag kunna leva på mina ord, de orden som jag kladdar ner på ett papper, de orden som jag med all omsorg skriver på bloggen och de orden som jag skriker ut i väntan på svar. Det är min dröm. Eller i alla fall en av mina drömmar, för den största drömmen är att jag vill kunna andas utan ångest. Alltså inte en sådan dödsångest eller något, utan bara press och ångest över att hinna klart med allting i skolan, och det låter så himla fånigt när man skriver det men det är faktiskt viktigt för mig att en dag kunna andas på det sättet som jag vill, för jag älskar ju de stunderna jag tar ett ärligt andetag, jag älskar att inte se på morgondagen, och framförallt älskar jag det glas vinet jag tar på kvällarna trots att det är skoldag dagen efter, och så vill jag att det ska vara.
   Det har varit allt ifrån för mycket till för lite de senaste månaderna, och grejen är att jag så jättegärna skulle vilja göra EN sak varje dag som skrämmer mig, som t.ex att gå upp till en snygg främling och bara vara allmänt flirtig. För jag vill göra allt det där roliga som ändå skrämmer mig, för jag är ju en sådan person egentligen, alldeles för spontan, alldeles för våghalsig. Men många gånger har jag tappat bort mig själv och så har jag sett att jag hamnat på helt fel väg.
   Jag har svårt för att värdera mig lågt, och jag mår dåligt av att se folk som värderar en själv lågt. För var av en av er är ju bäst, förstår ni inte det så förstå det nu. Ibland så kan man få taskiga kommentarer eller sneblickar på en, vilket har hänt mig ganska ofta, men om jag hade brytt mig varje gång någon sa något taskigt så skulle jag inte ens ha energin att bry mig om någonting annat, och det kan ju inte funka så för jag måste bry mig. Jag måste bry mig om min omgivning, om mina texter, om mina bilder, och främst om mig. Tänk liksom att det är ni som lever i eran kropp och ni kommer även dö i den (om ni inte kommer på något sätt att byta kroppar), så varför inte göra det bästa av det? Ibland brukar mina närmsta fråga mig "Men Vivi, bryr du dig inte om vad folk tycker?" och så brukar jag flina och säga "Varför skulle jag?". För det är ju min kropp och jag gör ju vad tusan jag vill med den så länge jag inte skadar eller trycker ner någon annan.
   Jag tror många har svårt att säga att de älskar sig själva, för man hittar liksom alltid en nackdel, och självklart är det så med mig med. Men ärligt, jag älskar mig själv, för det mesta, och när jag ger min kropp så mycket kärlek, tankar och omsorg så reflekteras det på mig, jag blir en helt annan person som genom att älska mig själv även kan älska andra och få andra att älska sig själva.
  Okej, nu ska jag cirka sova, eller rättare sagt ligga vid mobilen en timme till efter att jag har stängt ner datorn. Vill så gärna äta mat men tror inte min kropp kommer må så bra av det, så godnatt och ta hand om er! pusspuss

time to get it moving

Har typ lust att skriva lite, men jag vet inte riktigt om vad. Men jag kan ju i alla fall börja om att berätta om min natt, som var riktigt lång. Jag gick inte och la mig förrän 3 på natten för att jag satt och kollade på Glamourama, som jag för övrigt är helt fast i. Typ en lite serie om Michaela Forni, Anna Hibbs och Petra Tungården från 2010. Så snappade jag upp att PH-Cimon och Michaela Forni har varit tillsammans, och så hamnade jag på hennes gamla blogg och läste lite på hans blogg också för att kunna koppla allt, så det blev en liten för sen kväll.
   Vill också ha vänner som jag kan dricka vin med på vardagarna, usch vad jag saknar vin men just nu är det bäst om jag drar ner på det för jag har förlorat så himla mycket hjärnceller, jag märker typ skillnad och det är det som är sjukt. Annars så lyssnar jag på "Ni**as in Paris - Kanye West, Jay-Z", blivit heeeelt besatt, IGEN.
   Har tänkt på en rolig sak som jag skulle vilja göra, nämligen en blind-date! Det måste jag verkligen göra någon gång, jag har ju typ gjort det, men då har jag bara varit ute efter en sak som inte hade ingått snackande. Alltså verkligen gå in för en blind-date och anstränga sig typ, det är cirka det jag vill göra.
   Massa massa tankar. Ojojoj. Här får ni lyssna på en gammal favvo:

break up, break down

Så fint, så äkta.

my turtlelele


Alltså trivs så väldans i min nya turtleneck, dör för den. Har typ fått två nya BL-följare, välkommen välkommen! Blir så glad när man ser att det har ökat med en siffra trots att jag inte är världens bästa på att uppdatera. Skolan går trögt framåt, det som håller hoppet uppe är studentfesten som är imorgon, och Ed Sheeran som jag ska se om en vecka, cirka.
  Imorgon ska jag hinka alkohol i stora lass och för en stund skita i att jag börjar 8.50 dagen efter.. Vem bryr sig ens? Nu ska jag hänga på tumblr och dricka kaffe i stora lass, love uuu

gråter av överväldigande ångest

Tycker det är så förbannat jobbigt att vakna och känna en klump med ångest i kroppen, alltså varenda dag på lovet har varit sådant. Det är så mycket arbeten som blir en stor hög när man avvisar de varenda lediga dag man har. Jag är liksom trött, kanske ganska utbränd med, kanske för utbränd. Mår så fruktansvärt dåligt, det kryper under skinnet och i hela kroppen för jag får inte bort min ångest alls. Prestationsångest har jag verkligen över allting. Allting måste liksom vara top-notch. Snart tar jag studenten, men just nu vill jag bara hoppa av skolan och köpa en enkel biljett till New York.

arton heliga år

Jag vet att jag är helkass på att uppdatera, har faktiskt varit upptagen med att ha lov och har även jobbat tre stängningar i rad. Utmattande men ändå jättekul för jag har ganska bra jobb med ganska bra kollegor. I alla fall, förra lördagen hade E middag hemma hos sig för att fira henne, och sedan tog vi tåget till Göteborg. Det var en tragglig kväll och allting gick inte som vi hade velat men under några få stunder hade jag ändå kul, och det hoppas jag att även hon hade.
 
Sedan har lovet bara runnit iväg, vet knappt vart dagarna tar vägen. Imorgon käkar jag massa go mat på Falkenbergs Strandbad (där jag jobbar) med A.G och efter det kanske det blir utgång, vem vet liksom? Hoppas ni har haft ett fint lov, det lider ju mot sitt slut nu. Pusspuss.